Kör en Sofia!

Tjena!!! tänkte att det skulle vara kul att också göra en "min hästhistoria."

Mitt hästintresse började när jag var 6 år. Jag och mina kompisar fick börja rida i ett litet stall i Boo. Stallet hette änglahästar och ligger nu en bit utanför Stockholm åt andra hållet. När vi började hade stallet endast 2 islandshästar och 1 shettis. Islänningen Thurs blev min favorit och det var honom jag för första gången red på.

Thurs hos sin nuvarande ägare

Då änglahästar inte var någon seriös ridskola, de hade inte ens en ridbana, började vi leta efter ett nytt stall att rida i. Vi var först ut till Gustavsberg och kollade, det kändes inte riktigt rätt så vi åkte efter det direkt ut till Siggesta, där vi fastnade. Eftersom att det inte direkt fanns tre platser i en ridgrupp fick vi rida privar i några veckor. Vi behövde ju komma ikapp lite också eftersom att vi bara töltat och skrittat innan och aldrig ridit lätt. Under de ridlektionerna red jag ponnyn Calippo som sen blev min absoluta favorit och han var den första jag gick till när jag kom till stallet.

Jag och Calippo.

Jag stannade troget kvar på Siggesta i nio år. Calippo var död för länge sedan och jag hade haft många favorit hästar där imellan. C-ponnyn Tintin, Haflingern Wellamo och super snälla giganten Boomerang bl.a.
De sista två åren på Siggesta red jag bara storhäst där favoriten var Domingo, en jäkel i boxen men super fin att rida. Sista gångerna var jag lycklig att få rida min ridlärares häst på lektionerna. En väldigt fin och välutbildad stor häst med mycket motor. Lite annat än ridskolehästarna.

Första gången jag red Domingo <3

Samtidigt som jag red på Siggesta var jag också under de sista 4 åren medryttare på två olika hästar. Först red jag och min kompis på B-ponnyn Grynet som står i ett litet privat stall ute på Värmdö. Vi red henne 2 ggr i veckan och vi hade det super bra! Efter ett halvår blev jag för stor på grynet och började då rida en storhäst i samma stall. Mon Amie, Monsan, var då 27 år och ca 168 cm hög. Det var ett ganska stort steg för mig. Från en litet B-ponny som jag precis var för stor på, till en ganska stor storhäst.

 Även om Monsan inte alltid var den roligaste att rida var hon så extremt snäll och underbar så jag kunde inte sluta på henne. Var medryttare på henne i ungefär 4 år. Och när jag slutade på henne hade hon´precis fyllt 31 år. Hon lämnade tyvärr denna världen för några veckor sedan och galopperar numera på de evigt gröna ängarna. 

Grynet 

I slutet av april ringde pappa på annonsen på det söta skimmel stot som enligt annonsen var allt jag inte ville ha. Hon var vit, hon var hopphäst och enligt mig för liten. Trots detta åkte vi och provred och jag blev kär direkt, hade inte ens hunnit rida henne förens jag fatta att det var henne jag skulle ha. 

Den 12 maj 2011 åkte vi för att hämta Cassis ute på Ekerö. Det var den absolut lyckligaste dagen i mitt liv och känslan jag kände då kommer jag aldrig att känna igen. Tiden sen maj har varit den allra bästa i mitt liv och min tanke är att vi nu i vår ska börja tävla. Mest dressyr men även lite hoppning. 

Min älskling precis ut lastad <3

Har också varit på några ridläger med det tar vi en annan gång :)