Två år gammal var jag när mamma för första gången tog med mig ut till Velamsund (Nacka Ridklubb) för att vara med på ponnyridning. Eftersom mamma red i princip sen födseln så blev det ju samma för mig. Jag fick snabbt smak för dethär med hästar och tvingade mamma och pappa att köra ut mig dit varje helg. Mamma försökte sen dess att få in mig på ridlekis, men inte förrän jag fyllde 5 fick jag börja på ridlekis. Innan dess red jag och mamma på en stor ardenner ute på Värmdö med en tandemsadel. Det är en sadel för små barn man kan knäppa på framför den riktiga sadeln. Alltså var jag och mamma redan ute och galopperade som galningar när jag var 4 år gammal. Men som sagt, 5 år och började på ridlekis på Gustavsbergs ridskola. Jag kommer inte ihåg så mycket därifrån förutom att min favorithäst var Pommac, fast jag fick alltid rida Dr. Pepper eftersom han va lite dum i boxen och mamma var mest hästvan av alla föräldrar.
Trumf, Min favorithäst på Velamsund (jag kallade honom Trumpet)
Mamma blev snart därpå medryttare på en storhäst på Drevinge. Stallet var betydligt mycket mindre då och snart fick vi veta att Marie behövde en medryttare på en av hennes döttrars hästar. Caruso hette hästen och kom att bli min första ponny som jag fick vid 6 års ålder! Världens bästa förstahäst var han. Seg som attan och busig, man lärde sig att aldrig sluta driva och alltid vara beredd! När jag var 7 så började jag tävla i hoppning och redan då hade jag en tävlings-djävul i mig. Vi vägrade nog ut oss på 95% av alla tävlingar och jag började storböla varje gång. Även den gången när han faktiskt var dubbelnolla i LC (det högsta vi hoppade på tävling) så började jag storböla när jag kom ut för att jag bara kom 4a...
Caruso efter terränghoppning!
Caruso lämnade mig den 18 februari 2003 och 12 dagar senare på min födelsedag den 2a mars så beslutade vi oss för att börja leta efter en ny B-ponny till mig. Denna gång en mer tävlingsglad och erfaren B-ponny. En kväll tog vi en spontantripp ner till Göteborg och Kungsbacka för att kolla på tre ponnyer; Fidelina, Lady in Red och Mio min Mio.
10 dagar senare stod Mio på Drevinge.
Mio var en 13 årig B-ponny på 129 cm som hade gått upp till Msv B när han var yngre men tävlade för tillfället upp till LA med Victoria Wallenstam. Mio hade jag i 3 år och han lärde mig så mycket. Vi tävlade upp till LA med placeringar och våran bästa merit var DM 3a mot några utav Sveriges bästa B-ponnyer.
Mitt sista år med Mio så fick vi reda på att han hade haft Erlichias(En fästingsjukdom) i många år och därför hade han varit lite ojämn på tävling. Vi sålde honom 2006 till en familj nere i skåne som läromästare.
Mio i en lerig stenhage.
På mitt sista år med Mio så beslutade mina föräldrar för att jag skulle få ha två ponnyer och vi ringde Birgitta Wallenstam och frågade om hon visste några bra B-ponnyer tillsalu för tillfället. Hon kände till en 7årig b-ponny som var nyligen importerad från Belgien som bara hade gått någon clear round men hade kapacitet att gå hela vägen. Vi åkte ner och kollade efter att jag vart runt lite i Stockholm och Dalarna och inte hittat vad jag letat efter. Vi kom ner till Göteborg och hittade en liten b-ponny, endast 125 cm hög med jättekort rygg som då sprang som en idiot och stannade och rev på 80 cm. Men jag gav mig inte. Jag SKULLE ha den ponnyn! Happy kom hem till mig den 15 december 2005 och efter våra 2 år tillsammans så hade vi många vinster upp till MSV B och var ett hårstrå ifrån SM, trots att han var så svårriden och extremt het.
Jag och Happy i Nationell MSV B
Happy och Maja (som köpte honom efter mig)
Eftersom jag växte väldigt mycket när jag var 13 och eftersom jag inte fick tävla Happy längre så började vi leta efter en c-ponny. Jag hade ju redan tagit upp en ponny från inget till Msv så vi beslutade oss för att satsa igen på ett projekt och se om det gick lika bra. Det slutade med att vi köpte Ajax Silver (10 årig valack efter Paddock Camargue) som jag bara hade i ett halvår då vi inte riktigt passade ihop. Han hade världens kapacitet (hoppade 140 och var 139,5 hög) men ville inte riktigt hoppa. Så det gick inte så bra för oss.
Ajax och jag sommaren 07
Vi fick Ajax såld och började leta efter en ny c-ponny till mig. Uppe i Vittinge hittade vi en omusklad, oriden, smutsgrå, staketliknande häst som jag fall pladask för. Han hade tagit resan från Irland väldigt hårt och när han hade varit i Sverige i 15 dagar så var han hemma hos oss. Munsboro Curly, född 2001 och var då bara 6 år och kunde inte ens galoppera på ett böjt spår
Ludde Augusti 07
Jag och Ludde blev som en, och har varit sen dess. Ludde är den ponnyn som tar dig genom eld och vatten och aldrig ger upp på en. En riktig kämpe med ett hjärta av guld!
Efter 4,5 år tillsammans så hade vi meriter som; 2a Riksfinal i Sveland Cup 08, Meetingbäst i Vingåker 2009, Vinster och placeringar upp till Nationell Msv B hoppning.
Han är den mest personliga häst jag någonsin haft och någonsin kommer ha.
Ludde såldes nu i december mot min vilja.
Samtidigt som jag tog ett sabbatsår år 09-10 från skolan så jobbade jag hos familjen Kamensky som jag köpte Ludde av. När jag var där fick jag rida jättemånga hästar och även tävla en! Hon hette Munsboro Briscoe men kallades för Bacon
Jag och Bacon på Årsta runsten i September 2009
Denhär dagen, den 12 september 2009 fick vi veta att vår storhäst var såld och jag fick veta av Caroline Kamensky i telefonen på vägen hem att jag skulle få börja rida hästen jag suktat efter i några månader. Hennes exakta ord var ''Då tror jag att du ska rida en viss liten herre med en slinga i pannluggen imorgon!''
Och vilken häst kan det vara om inte Mollis
Eftersom ni redan känner till Molle blir detta lite kortare.
Molle är född 2003, är en D-ponny och har på två och ett halvt år gått från att vara vildhäst till att hoppa Msv B.
Förutom allt det jag nämnt nu har jag tävlat och ridit ett gäng andra hästar men detta var i stora drag.
Pöss
Hej! Du har hunnit med mycket och antagligen kommer du hinna med mycket till! Jag ska va ärlig och säga att jag börja gråta när jag kom ner till texten om världens finaste C-ponny Ludde! Han bettyde verkligen ALLT för dig och jag är så glad att just jag får äran att ha honom.. Imorgon är det två månader och jag ska säga att det varit dom bästa två månaderna under mitt 14 åriga liv! Jag älskar denna häst och jag lovar och svär på att jag ska göra allt jag kan för honom, vilket jag iof redan gör! Ha det bra så ses vi snart! Juste vi ska tävla på årstarunstens lokal här i mars.. Finns kanske möjligheter att träffas då?! Stoooora kramar från Ludde med familj.
SvaraRadera