Var ute i stallet idag, dagens utrustning måste jag säga att den blev lite simpel.. hehe
Så Mollbert fick på sig sitt 200g fodrade Rhinotäcke med hals och Rambo Micklem träns med rakt tränsbett idag när jag skrittade ut.
Finns tyvärr inget annat val för mig än att skritta ut på måndag då jag slutar 15.00 och det är lektioner i ridhuset från 15.30 till 20.00. Men Henrietta var snäll nog att göra mig sällskap i alla fall. Det blev endast lite skritt på Erstaviksvägen då de hade snöat som attan och Molle inte har några snösulor...
Tog även lite bilder på Mollis vanliga utrustning, dock med mobilkameran och eftersom jag inte får någon fin iPhone så får ni försöka se vad det är på bilden ändå.
Några av mina schabrak, både tävling och träningsschabrak.
Mina hjälmar, lite ridkläder, smått och gått och Molles favorit-slicksten med mentol, eucalyptus och anis i. (Den luktar jättestarkt som saltlakrits, smakar tyvärr inte som det däremot :(...)
Min älskade CWD sadel, sadelgjordar, gelepadd, borstar, sjuklåda, reflexer och Back On Track skydd.
Mina o-putsade stövlar..stallskor, låda med lindor och benskydd, lindväska med lindor och paddar i och min rosa JW-jacka
Till vardags rider jag oftast med lindor fram och Eskadron-benskydd bak, ska jag rida ut har jag Eskadron-benskydd både fram och bak. Till hoppträning och tävling så har jag Veredus olympic fram och bakskydd.
Tränsen med swarovski är de som jag vanligast använder i ridningen.
Det guldiga är med vanligt tre-delat tränsbett med fasta ringar och remont-nosgrimma som jag rider Molle på i vardagen. Ibland byter jag till raka bett antingen i oledat gummi eller i metall och fasta ringar. Just nu rider jag på tre-delat då Molle har bitit sig fast lite på bettet sen jag kom hem från semester i Mexico. Ser dock det som ett bra tecken då han inte ens tog stöd på bettet när jag red på oledat gummibett i början. Äntligen kan man börja rida honom mellan hand och skänkel.
Det blåa är mitt tävlingsträns då Molle går extremt bra på gummibaby-pelham i hoppningen. Till det har jag en vanlig aachennosgrimma. Många tror att det är ett jätteskarpt bett men i själva verket så är det ett väldigt stadigt och stilla bett tack vare kedjan bakom. Jag har dessutom ett gummiskydd för kedjan för Molles skull. Mina två sista hästar som varit extremt känsliga i munnen och svårt att ta stöd på bettet har gått bättre med pelham än vanligt tränsbett då de vågade ta stöd på pelhamet men inte på tränsbett. Dock kräver ju pelham att man är mjukare och följsammare då det är ett mindre förlåtande bett än tränsbett. Men min åsikt är att det är bättre att kunna sitta och vara mjuk i ridningen med ett skarpare bett än att behöva slita och dra på tränsbett.
Jag hoppar dessutom med en brösta med martingal. Glömde att ta bild på den så la ut en bild från internet.
Nu vart det väldigt långt,
Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vi blir glada av kommentarer!